Idag skriver vi tillsammans. Lite pirrigt känns det nu, önskar att jag kunde säga att allt är under kontroll! Men så är det inte, massor kvar!

Fredagskvällen var helt underbar! Tack våra fina vänner, världens bästa Lotta och Stefan Nilsson som bjöd hem oss på en underbar middag. Janne och Stefan har gjort en del konserter tillsammans och spelade in ”Lottas Sång”. Stefan skrev musiken till sin Lotta och Camilla Läckberg skrev den vackra texten. Resultatet blev en vacker bröllopssång. Lotta är även hon en mycket begåvad musiker och kompositör. En väldigt musikalisk familj. Stefan har även skrivit ”Gabriellas Sång” tillsammans med Py Bäckman som är ledmotivet till filmen ”Så som i himmelen”. En låt jag verkligen älskar, och som betyder mycket för mig. ”Jag vill känna att jag lever!” Den har nu blivit musikal, det ska bli väldigt roligt att se den tillsammans med Stefan och Lotta. Stefan har skrivit så mycket fantastisk filmmusik och fick en Guldbagge 1998 för sina insatser inom Svensk film. Kommer ni ihåg Skärgårdsdoktorn? Musiken glömmer man inte i första taget.  Så äntligen fick vi till en dejt -alldeles för länge sen vi sågs. En helt magiskt god middag med härliga samtal till långt in på natten, jag somnade till i bilen hem! Vi hade nog kunnat stannat hela natten, samtalen och skratten tar liksom aldrig slut. Tack för att ni finns! Tyvärr är Stefan och Lotta på långresa när vi gifter oss i maj, så vi får ställa till med en liten ”extrafest” när de är hemma igen!

Vi fortsätter att planera vårt ”lilla” kalas i maj! Vi har beställt inbjudningskort och placeringskort. Vilket framsteg! Optimalprint använder vi oss av, tycker de har ”lagom” mycket att välja på. Gillar inte när det är för många olika färger i tusen toner, mönster och rosetter.. Jag vill ha allt överskådligt, helst ska det rymmas på en sida. Vi valde (precis som jag trodde) vita inbjudningskort. Inbjudan knåpade vi ihop tillsammans. Det här med en hemsida för bröllopet är ju fantastiskt då kan man uppdatera efter hand! Tusen tack våra grymma toastmasters för den!

/Jenny & Janne